För att ett minne ska upptas på listan måste det uppfylla en rad kriterier som finns listade hos Unesco. Ett kulturobjekt ska exempelvis vara ett mästerverk skapat av människan, ett arkitektoniskt stilbildande byggnadsverk, en miljö med anknytning till idéer eller trosföreställningar av universell betydelse. Det kan även vara ett framstående exempel på traditionell livsföring som är representativ för en viss kultur.
Ett naturobjekt kan exemplifiera viktiga utvecklingssteg i jordens historia, representera pågående ekologiska eller biologiska processer, vara ett landskap med exceptionella skönhetsvärden eller en hemvist för utrotningshotade djurarter.
Listade kriterier, Unescos webbplats
Unescos motivering för Skogskykogården
Skogskyrkogården upptogs 1994 på Unescos värdsarvslista och beslutet motiverades enligt kriterierna II och IV.
Kriterium II
Arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz gestaltning av Skogskyrkogården etablerade en ny form av begravningsplats som på ett grundläggande sätt influerat gestaltningen av begravningsplatser runt om i världen
Kriterium IV
Skogskyrkogårdens kvalitéer utgörs av dess tidiga 1900-talsarkitektur och landskapsgestaltning som anpassats till en begravningsplats
Världsarv i Sverige och världen
Världsarvslistan blir allt längre och omfattar idag drygt tusen objekt. Sammanlagt 15 svenska kultur- och naturobjekt har förts upp på listan, bland andra Drottningholms slottsanläggning, Hällristningarna i Tanum, Hansestaden i Visby och Laponia i Lappland.
Interaktiv karta på Unescos webbplats
De svenska världsarven, Riksantivarieämbetets webbplats
Målet för Unesco, FN:s organisation för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur, och kommunikation/media, är en fredligare värld genom samarbete länder emellan.
