Tävlingen
När Kyrkogårdsnämnden utlyste en internationell arkitekttävling över Skogskyrkogården beslöt Asplund och Lewerentz att arbeta fram ett förslag tillsammans.
Deras tävlingsförslag ”Tallum” vann tävlingen och något år senare påbörjades arbetet. Tillsammans skapade de en enhet av landskap och byggnader som blivit en av världens stora arkitekturplatser.
Lewerentz kom att bli den som utformade merparten av landskapet. Han ritade också det klassicistiska Uppståndelsekapellet i Skogskyrkogårdens södra del. Asplund ritade övriga huvudbyggnader: Skogskapellet, Skogskrematoriet med de tre tillhörande kapellen och Tallumpaviljongen.
Både Asplund och Lewerentz kom att bli två av 1900-talets mest framstående arkitekter.
Erik Gunnar Asplund
Gunnar Asplund cirka år 1940, fotograf: okänd
1885–1940
Asplund räknas som en av de stora arkitekterna under mellankrigstiden och betydde även mycket för utvecklingen i övriga nordiska länder. Han var en av de främsta företrädarna för 1920-talets nyklassicism och även en av pionjärerna för funktionalismen. Han utförde drygt 40 projekt av vilka de flesta var offentliga byggnader. Förutom Skogskyrkogården med Skogskapellet och Skogskrematoriet med tillhörande kapell har han bland annat ritat Stockholms stadsbibliotek (1920–1928), tillbyggnaden på Göteborgs rådhus (1913–1937), Karl Johansskolan, (1915–1920) samt Karlshamns läroverk (1912–1918) och Skandiabiografen i Stockholm (1923).
Under en lång studieresa till Italien 1913–1914 upplevde han bland annat det starka sambandet mellan landskap och bebyggelse. Detta kom att få stor betydelse för hans framtida arbete och syns bland annat i arbetet med Skogskyrkogården.
Asplund var en inkännande och empatisk man som hade förmågan att lyssna och förstå beställaren och den känsla som skulle förmedlas. Hans byggnader är ofta formade kring upplevelsen av interiören och byggnadens innersta rum. Detta gäller i hög grad för Stockholms stadsbibliotek. Han utvecklade särskilt rums- och ljusförhållanden.
I många av hans verk ser man också den kvadratiska formen förbunden med cirkeln, bland annat i Skogskapellet, Tallumpaviljongen och Stockholms stadsbibliotek.
Asplund var också huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 och blev därigenom en av dem som introducerade den funktionalistiska arkitekturen i Sverige. Utställningen blev också internationellt uppmärksammad.
Gunnar Asplund dog den 20 oktober 1940, endast 55 år gammal. Bara fyra månader tidigare invigdes hans verk Skogskrematorium med de tre tillhörande kapellen Trons, Hoppets och Heliga korsets kapell. Han begravdes precis utanför Trons kapell. Ett enkelt minnesmärke bär inskriptionen: ”Hans verk lever”.
Sigurd Lewerentz
Sigurd Lewerentz. Fotograf: Okänd, ur Statens centrum för arkitektur och designs samlingar
1885–1975
Sigurd Lewerentz var tidigt med och formade 1900-talets arkitektur, men fick inte samma omedelbara berömmelse som sin kollega Gunnar Asplund.
Det var först senare han kom att hyllas för sin genialitet. Framför allt för sina arbeten Markuskyrkan i Björkhagen och S:t Petri kyrka i Klippan vilka också gav honom berömmelse. Än i dag är han en av en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter i utlandet.
Efter arkitektexamen 1908 arbetade Lewerentz under en tid på arkitektkontor i Hamburg och München och hämtade inspiration därifrån. Till exempel var Waldfriedhof i München en förebild i arbetet med Skogskyrkogården, där Lewerentz framför allt ansvarade för utformningen av landskapet. Han ritade även det strängt klassicistiska Uppståndelsekapellet.
Till Lewerentz mest personliga verk hör Östra kyrkogården i Malmö som han arbetade med från 1916 till 1969. Han var också en av frontpersonerna vid Stockholmsutställningen 1930 där han ritade ett par av utställningspaviljongerna. Han var även delaktig i den grafiska formgivningen. 1933 vann Lewerentz arkitekttävlingen om Stadsteater i Malmö och teatern invigdes 1944.
Lewerentz var tillbakadragen och ansågs ganska egensinnig. Framför allt var han orubbligt envis vilket många byggherrar och medarbetare fick erfara. Allt som oftast omprövade han sina egna beslut och ville ändra eller pröva något nytt mitt i byggprocessen. En del av hans arbeten tog därför mycket lång tid och ledde till tvister.
Efter några allvarliga besvikelser lämnade han arkitekturen i över ett decennium. Bland annat blev han förbisedd och avskedades i slutet av 30-talet från uppdraget med Skogskyrkogården. I slutet av fyrtiotalet vann Lewerentz tävlingen om restaureringen av Uppsala domkyrka, men fråntogs senare uppdraget på grund av hög ålder.
På äldre dagar kom Lewerentz ändå att höjas till skyarna bland sina kollegor. Och hans två kyrkor – Markuskyrkan och S:t Petri kyrka som uppfördes i slutet av 1950-talet respektive början av 1960-talet – räknas som höjdpunkter i 1900-talets arkitektur.
